Jack-o-ben!
Day 22 - Something that upsets you
- Uppenbart beräknande människor. Människor som handlar utefter planerade strategier och tankar.
- Kvinnohatare. (Killar som tex. anser att tjejer tar för mycket plats verbalt, och som måste "sätta dom på plats" genom att ställa kränkade och förminskade frågor som tex. "Hur suger du kuk? Kan du inte visa på en flaska?")
- När man är dum mot barn.
- Energitjuvar. ( Och äntligen sållar jag på allvar! Bort.)
- När någon som står mig nära behandlas illa (Hela jag är som en stor fet "Slå inte min kompis-pin"
Jul, jul, strålande...
Piskar en bög.
Men nästan.
Cup a' soup.
Ett karrd.
Julkort från norr!
Min hjärna gör kaoz...
Okej.
Såhäreeerre.
Det är kaoz i min hjärna.
Min hjärna har gjort kaoz med mig.
Jag kan inte riktigt tänka för tillfället.
Folk vill ha saker av mig. Svar på frågor.
Det går liksom inte att tänka nu, haha.
Denna helg i mitt liv. Gaaaaaaah.
Idag har jag sjungit ultra-mega-super-mycket och
ultra-mega-super-höga-toner.
Och vi gör det en gång till imorgon!
Plus att jag ska med H till tandläkaren, och till Malmö.
Och sedan tillbaka till Klippan kvickt som attan.
Jag kan liksom inte svara på någonting alls.
Jag släpper allt.
När ska vi slå in julklapparna? frågar syster.
Error.
Vart ska vi på juldagen?
Error.
Vad händer på nyår?
Error.
Det lyser error över hela jäkla skärmen och
jag måste starta om hjärn-möget.
Någon gång på onsdag kanske?
En bild från väldigt inte nu.
Efter en helvetesdag med SJ-resan från hel...
Efter en helvetesdag med SJ-resan från helvetet har jag nu landat i Klippan och hos N. Middag och vin och lite vårdslöst skitsnack. Balsam för själen! Imorgon kör vi heldagsrep och sedan.. Ja, det får ni veta imorgon!
Myyysigt!
Sett från insidan...
Day 19 – Something you regret
Jag är en sådan person som försöker att inte ångra saker.
Jag försöker vara chill och tänka att "allt gjort är gjort".
Men visst ångrar jag små saker här och var...
Jag ångrar att jag åkte hem redan vid midnatt på min student.
Jag ångrar anledningen till att jag åkte hem vid midnatt på min student.
Jag ångrar att jag släppt in människor som sedan svikit.
Jag ångrar att jag gick in med en kille jag trodde var min vän på en toalett.
Jag ångrar att jag inte stannade upp och njöt av nuet fler gånger under Joseph.
Jag ångrar att jag inte sa det där jag skulle sagt den där gången.
Jag ångrar att jag bestämde mig för att inte gå till frisören och fixa håret till balen.
Jag å.n.g.r.a.r att jag inte skärpte mig på gymnasiet.
Jag ångrar att jag sålt min studentklänning
Jag ångrar att jag åt så jädrans mycket 2008.
Men mest så ångrar jag att jag ångrar så in i nordens mycket...
Julkonsert!
Okej. Gud vad tråkig jag är. Som bara sticker ut på annat och
lämnar er hemma. Just nu repas det för fullt inför denna helgs julkonsert.
Klippans Gymnasieskola's Julkonsert hade 10-års jubileum förra året.
Därför har vi i år en jubileumskonsert.
Helt logiskt!
Gamla elever kommer tillbaka (tex... JAG.) och vi blir
en kör på ca. 100 pers. Maffigt värre.
Så nu repas det kör som aldrig förr och varje dag
sker nya otroligt glada återseenden i es-korridoren!
Tyvärr är dock alla biljetter redan slut.
(biljetterna till söndagen tog slut på 6(?!) minuter, då
bestämde vi oss för att göra en extraföreställning på måndagen
men även dessa tog slut snabbt.)
Så ni som har biljetter kan skatta er lyckliga!
Day 18 – Your favorite birthday
Min bästa födelsedag (förutom när jag var typ 8 och mamma gjorde en skattjakt som slutade med ett Barbiehus. MED elektricitet!) är min 18-års dag.
Jag var hembjuden till Martina på middag för att fira mig.
Bara det var jag glad över. Har tidigare nämnt på bloggen vilket geni i köket Martina är,
så glad i hågen tog jag tåget till Perstorp.
Martina, Amanda och Semlan kom och mötte mig på stationen
och vi började promenera hem till M.
Plötsligt vänder sig Martina mot mig när vi går, och kramar om mig.
"Åh vad gulligt" tänker jag, innan jag känner hur hon sätter på mig en ögonbindel?
Jag hör en bil bromsa in, en dörr öppnas, discomusik dunkar på högsta volym, och jag puttas in i bilen.
Sedan började en bilfärd utan dess like.
Jag hade blivit kidnappad.
Jag visste inte vem som körde, och ingen av mina tre vänner ville berätta vem det var.
Efter 1½ timme i bilen (kändes som mycket längre, med förbundna ögon)
så stannade vi. Jag leddes ut och snurrades till jag såg stjärnor.
Jag fick order om att ta av mig ögonbindeln. Och där stod Johanna!
Johanna som inte hade möjlighet att vara med på mitt "riktiga" födelsedagsfirande,
och som inte skulle vara hemma på min födelsedag!
Först käkade vi middag på Donken, och sedan körde vi ner till stranden.
Där hade Martina förberett allt in i minsta detalj.
Hon hade med varma kläder till mig (vi snackar september här),
och det togs fram engångsgrill, marsmallows, snickerskakor, varm choklad, godis och presenter!
Sen satt vi där i flera timmar och bara pratade och mös.
Det var min favoritfödelsedag, för att jag för allt i världen inte
kunde förstå att dom planerat allt detta för mig!
Mina fina fina vänner...
Alldeles nykidnappad!
Amanda brevid!
Den anonyma chauffören.
Semlan
(aka. Donnez-Christoffer)
Samtal med bror när han just här hemkommen.
Hannes - Hm... Fruktsallad?
Twilla - Fruktsallad, va nej?!
Hannes - Hm... Är det gott?
Twilla - Men det är ingenting till dig!
Hannes - Nehe...
Twilla - Det är något som aldrig försvinner!
Hannes - Har du blivit polisanmäld?
Twilla - MEN NEJ. Det gjorde ont!
Hannes - Har du tatuerat dig?
Twilla - Mm, (visar)
Hannes - Okej... Synd att den inte syns...
Inkified...
Ojdå...
Och jag som inte ens gillar smärta?
Lite ens?
Blommor och ring!
Titta vad fina blommor som delades ut under
konserten i lördags!
(Nej. Det är inget riktigt äpple.
Det går inte att äta.
Tro mig.)
Och såklart var lyckoringen på!
Min finfina döskallering som jag alltid har när det skall
sjungas i kyrkan!
