En knepig dag.

Okej.
Nu ska jag berätta om "The Miracle".
Det som kristna i min omgivning valt att kalla "The Sign".

För lite mer än ett år sedan, var jag ute en kväll och roade
mig i goda vänners lag. Som så ofta.

När kvällen led mot sitt slut tog jag, min syster och 2/3 av trion
bussen hem. Och det var då det hände!

Ungefär efter hälften av färden, när alla liksom dippar, efter fylletruset som gjort
att man stått och dansar och sjungit högt. Då, när alla liksom somnar mot en främlings
axel, och någon eventuellt spyr.

Då satt jag där, tillnyktrad och faktiskt ganska pigg, när jag hörde hur något kom
glidande på golvet genom bussgången.

När jag tittade ner såg jag en liten fickvänlig utgåva av Nya Testamentet.
Den hade stannat precis under mig, så jag lutade mig ner och tog upp den.
Jag vände mig om, och frågade högt vems det var.

Inget svar.
 Jag satt bakom bussens andra dörr, så det satt ju inte speciellt
många bakom mig. Och alla sov.

Så.
Jag började läsa. Läste en del.
Lade sedan ner det i min väska, och där har
det legat sedan dess.

Vissa i min omgivning väljer att tro att detta var ett tecken av Gud,
att det var dags för mig att ta tag i mitt kristna liv.

Och det har jag faktiskt gjort.

Jag tror.
Jag ber.
Jag tror på att allting har en mening, och att den meningen
är förutbestämd. Jag har min tro hos mig själv.
Mina föräldrar och mina syskon är inte troende, nästan tvärtom.

Jag hade mycket dödsångest för några år sedan. Riktigt mycket.
Men sedan jag börjat tro på att allt är taken care of, så har den försvunnit
nästan helt. Jag tänker fortfarande att jag ska dö minst 3 gånger om dagen,
men jag tänker i nästa led att om jag dör, så är det meningen.

Jag prackar inte det på någon annan, går inte i kyrkan något nämnvärt,
jag svär som in i helvete och beter mig med jämna mellanrum som ett jävla svin.

Men jag tror.




I kyrkan på julafton förra året.
Jag och min polare J.

(Jag var även vän med Jesus Kristus på Facebook ett tag.
Men han tog bort mig.
Kul.)

Eeeh.
Bara jag som tycker att det verkar lite jobbigt att
man måste leta upp någon som är med i facket så fort man
vill tvätta sina fina mockahandskar?

(Och tydligen har jag ett behov att publicera samma inlägg
två gånger, och nu har båda kommenterats.
Alltså stannar dom.
Jiha)

Min mor och jag har som veckolig tradition att varje onsdag
hyra film, äta godis och "mysa te de"!
Numera repar jag på onsdagskvällarna (julkonsert)
och därför myser vi till det idag istället!
Raggisarna är på
(det har dom i och för sig varit dygnet runt
sedan jag fick dom för 3 dagar sedan)
godiset ligger i skålen, och ikväll ser vi "The blind side".
Igen, för min del.

Vad gör ni ikväll?

(RONJA.
Jag har en fråga.
När man hyr film i USA, är uthyrningstiden
lika lång som här? Till kl. 18 dagen därpå?)

Min mor och jag har som veckolig tradition att varje onsdag
hyra film, äta godis och "mysa te de"!
Numera repar jag på onsdagskvällarna (julkonsert)
och därför myser vi till det idag istället!
Raggisarna är på
(det har dom i och för sig varit dygnet runt
sedan jag fick dom för 3 dagar sedan)
godiset ligger i skålen, och ikväll ser vi "The blind side".
Igen, för min del.

Vad gör ni ikväll?

(RONJA.
Jag har en fråga.
När man hyr film i USA, är uthyrningstiden
lika lång som här? Till kl. 18 dagen därpå?)

Jag känner mig bakis idag.
Kan det bero på att jag gick totalt bananas igår på H&M:s megarea?
Förmodligen.

Fan.
Kände mig så jäkla julig idag. Fixat spellista på Spotify, har nya raggsockor på mig och
dricker kaffe ur God Jul-muggen.

Jättejulig kände jag mig.
Ända fram till jag kom på att den enda mat som finns att tillgå är wok.
Wok är så jäkla ojuligt.
Fan.

Är det inte vad alla vill höra under penetration?
Mu?

9:e maj 2010.
Ca. 18:00.
Sista föreställningen av Musical Highlights är avklarad.
Så otroligt mycket känslor.
Skööönt att det är över.
Tomt på samma gång.
Nu väntade studenten för alla fina treor.
Men jag då?
För ett år sedan var det jag som var
några veckor ifrån det där fina, vita klimaxet.
Och nu?

På samma gång så otroligt tråkigt.
Kroppen skrek att detta härliga bomullsinlindande
aldrigaldrigaldrig skulle ta slut.
Att vi skulle få fortsätta leka att vi var
några andra några timmar om dagen.
På scen.

Okej, ni vet att jag är lite synsk va?
Och nu ska jag avslöja min senaste syn här på bloggen!

Jag troooor, att Linneas version av Crazy in Love i morgon-
dagens avsnitt av Idol kommer låta ungefär exakt som här nedan:



Kom ihåg vart ni läste det först!

Detta går inte alls.
Man kan inte välja.
Bästisar är finast i pluralis.
Så jag gör som Ronja, och skriver en anonym lista,
också kan ni skriva vilket nummer ni har sen?

den ena kallas för Al, men heter egentligen något helt annat. Vi har varit vänner i 7 år, men aldrig någonsin varit ovänner. Hon gör mig så fin jag vill vara.
den andra kan få mig att skratta så enormt mycket, och älskar att berätta saker lika mycket som jag. Hon är blond och betonar alltid bokstaven P lite extra i alla ord.
den tredje är otroligt ful i mun, uttalar ordet "slyna" helt fel, men är egentligen den som är mest mammig av oss alla.
den fjärde är min eviga kann-kamrat. Hon har gigantiska näsborrar, är alltid brunast av alla, och har hud som man kan töja helt galet mycket.
den femte tog sitt pick och pack och drog till U.S.A. Hon heter som hon Astrid Lindgren figuren som har ordet "röv" i efternamnet och har snyggast röv av oss alla. (fast hon har rätt stor konkurrens i nummer 2)
den sexte (ja. sexte. frågor på det?) är som alla desperata hemmafruar tillsammans. Men mest som hon den rödhåriga. Hon bakar och står i, är på Ullared 3 gånger på 2 veckor, och är beredd att sjukanmäla sig från jobbet för att kunna åka dit igen.
den sjunde är bra på att ifrågasätta och envisas, men är egentligen den jag helst gråter med. Hon är den som Gud inte varit så snäll mot, men som ändå är den starkaste jag vet.
den åttonde bor i ett hus i skogens slut (typ) och har alltid dörren öppen för mig, när jag behöver komma bort och tänka och leva i en guldkantad 50-talsvärld.
den nionde är yngre än mig, men känns ibland som äldre. Vi kan sitta och tala internt-hemlis-språk i en kvart, utan att någon i vår omgivning vet vad som sägs.
den tionde är mitt kött och blod. Och det säger väl allt?
den elfte ser exotisk ut, är tillsammans med en kille med utländskt namn och älskar när folk gör bort sig.
den tolfte kommer snart hem från ett väldigt varmt ställe.


Sen har vi dom där två andra.
Som har en tendens att sjappa och
lämna mig här himma.

Nu kommer den ena snart hem, men innan dess hinner den andra åka.
Sjutton också.

Woho!
Armbågarna är vässade och jag har tänkt
ut fina förolämpningar till alla tanter som
trängs och har sig...
Detta kommer bli så. kul.