Okej.
Jag sov alltså hos Elina och Pontus inatt.
Pontus är Amandas bror, och Elina är hans flickvän, tillika min vän.
Så, när festen började dö ut så åkte vi tre, plus Martina & Christoffer
hem till dem och satt sedan och pratade i några timmar.
Bland annat om spöken påstådda existens.

Kl. 4-5 ska vi då äntligen gå och lägga oss, jag i soffan i vardagsrummet,
Martina och Christoffer på tältsäng i ena rummet och Elina och Pontus sover
ganska så självklart i deras säng i deras sovrum.

Pontus sjunger och spelar mig till sömns i ca. 10 minuter,
för att sedan gå in och lägga sig.

Vi hade som sagt tidigare pratat om spöken, och
Elina sa i förbifarten att ett spöke vid namn Erik, bodde i deras lägenhet.
Så, något kaxigt skickar jag ett SMS på skoj till Elina
"Sov gott/ Erik".

Vi släcker och ska sova.
Plötsligt hör jag något som knarrar.
Vänder mig om och tittar på den vita gungstolen som
står i hörnet i vardagsrummet.

Den gungar.
Jag kallar på Elina som säger till mig att
sluta tramsa.
Jag tittar på gungstolen igen, som nu slutat gunga.
Jag blundar igen.
Det tar ca. 5 sekunder innan det börjar knarra igen.
Den gungar igen.
Kallar på Elina igen som kommer ut för att titta.
Stolen stannar såklart.

Vid detta laget är jag aprädd.
Elina går in igen och jag sätter mig upp i soffan.
Plötsligt börjar gungstolen gunga igen.
Ordentligt.
Jag blir helt kallsvettig och ropar igen på de andra.
Sedan gör jag det ofattbara.
RESER mig upp och går fram till gungstolen.
Den står vid ett fönster och jag intalar mig att det måste dra,
och att jag måste flytta den.
Den gungar fortfarande.
Jag darrar och är väldigt nära att börja gråta.
Plötsligt känner jag hur jag går in i något.
Min fot nuddar något.

En sytrådsjävel.

Christoffer & Pontus, de jävlarna.
Medan Pontus satt och spelade för mig kröp Christoffer in i vardagsrummet,
knöt fast sytråd i gungstolen och kröp sedan ut igen.
Sedan satt han inne i det andra rummet och drog i tråden,
så att gungstolen gungade.
Något lättad lugnar jag ner mig och lägger mig igen.

Det tar ca. 15 minuter innan jag vaknar igen av knarr.
Tittar bort mot gungstolen.
Det sitter någon i den.

Innan jag ser att det är Christoffer hinner paniken komma igen.
Killarna tycker det hela är oerhört roligt.

Det sista som händer är att jag väcks av att någon drar i mitt täcke,
vaknar, och ser att det hänger ett lucianattline i taket ovanför mig.

SEN fick jag sova.
Tackar som frågar.