Ett liv av skit.
Klockan är 23:20 och jag är hemma!
Idag var det inte så många människor
som ville lyssna på musik på Storan i Stadsparken i
Helsingborg, så vi fick åka hem lite tidigare!
Very tacksamt!
Ser ni mannen som ligger på golvet?
Det är min "chef".
Inom viktiga situationstecken.
Han pratade allvar med mig idag.
Han sa att han kunde se i mitt ansikte,
att jag kommer leva ett mycket hårt liv.
Mellan 25-35 kommer mitt liv vara fantastiskt,
sen kommer det gå käpp rätt åt pipsvängen.
Allt detta såg han i mitt ansikte.
Vad.
I.
Helvete?
Jag var tvungen att gå på toaletten
(OBS! bajjamajjan)
och kolla mig i spegeln, men jag skelade
så mycket att jag varken såg spegeln eller mig själv.
Så jag får liksom lita på honom.
Mitt liv kommer bli skit.
Skriver jag inte imorgon så är det för att jag dränkt
mig i bajjamajjans avgrund.
Dagen!
Gick till tåget.
Kom och tänka på när jag var ung (HAHA).
Då kallade man varandra för penta.
En penta var en tjej med buffaloskor, taxibrallor (svarta "plast"byxor
med neonfärgade detaljer), och magtröja så babyfettet hängde ut lite lite.
Det var en penta.
Sen slutade man med det.
Varför?
Bestämde mig genast för att använda det
så ofta jag kan.
Träffade kusin på tåget.
DENNA BILD ÄR INTE ETT MONTAGE.
Han såg seriöst så sur ut.
Sen sa han "DU STIRRAR PÅ FOLK!" jättehögt,
så folk stirrade på honom istället.
"Penta" väste jag med sammanpressade tänder .
Sen var det jobbjobbjobb och huvudräkning
(min mattelärare skulle vara så jäkla stolt över mig.
här har vi tjejen som kämpade med matte B i TRE år),
(och enda anledningen till att jag till slut klarade det var för
att jag hade världens bästa lärare,
Jan Ryberg.)
(Seriöst.)
(Får ni chansen att ha honom, TA DEN!)
(Parentes någon?)
Dricksen.
VAFAN.
Jag som ändå hade så många knappar
uppknäppta i urringningen att los nipplos
var i ständig givakt.
Jaja.
Nu har jag kommit hem, sköljt fötterna under kallt vatten,
tagit två Panodil och ätit två rutor mörk choklad.
Nu ska jag sova, börjar kl 11 imorgon och jobbar sedan
till stängning, (ca. kl 0:00).
Meeen.
Ni kan väl lämna en fin kommentar eller något?
Något kul för mig att läsa när jag kommer hem?
(Och till alla mina friends!
Vill ni komma och heja, så är jag
i stadsparken brevid cirkustältet!)
Off to work!
Nej, om man skulle sticka och jobba?
Hörs inatt, eller imorgon bitti!
(Inatt när jag inte kunde sova,
och hade tittat tre avsnitt av Tre Kronor
så bestämde jag mig för att när jag blir gravid
(vi snackar any day now!)
så ska jag ha en gravidblogg med namnet
"Vecka 40, med rätt att föda"
HAHA.
Fotografering med Erika!
Smög iväg till en finfin åker idag med Erika, och fotograferade massor!
Grattis Johanna!
Idag blir min allra mesta bästa vän, Johanna, 20 år gammal.
Vi blev bästa vänner i fjärde klass, och har hängt ihop sen dess.
Vi gick lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet tillsammans, och skildes sedan åt
på gymnasiet. Hon gick media i Helsingborg och jag gick estetmusik här i Klippan,
men vi tappade aldrig kontakten, och gled aldrig ifrån varandra.
Mycket tack vare att vi är så väldigt trygga i vår vänskap, vi behöver inte prata
varje dag, för att hålla någon slags ribba uppe.
Vi vet var vi står, och vi kommer stå där länge till.
Just nu befinner hon sig i Göteborg, hos sin pojkvän över sommaren.
De träffades under deras nollning för ett år sedan,
Johanna skickade ett relativt onyktert sms till mig ca. 10 minuter
efter att de träffats första gången
(och ja, nu har det gått så långt tid att det är gulligt och inte creepy Lang!)
där hon skrev:
"Jag tror att jag har träffat mannen i mitt liv!"
Nu, ett år senare, är de fortfarande ett par!
BÖL.
Dock kommer hon hem i nästa vecka, då det är
dags för årets största händelse i Klippan (ha. ha.),
Klippanfesten!
Då ska vi rumbla och vara allmänt
odrägliga!
Can't wait!
Jag älskar dig Johanna,
GRATTIS på födelsedagen!
Små grodorna, små grodorna är lustiga att se...
Akraka, din stackars krake.
Hur fel kan en midsommarkrans sitta?
(Kan för övrigt inte längra höra, säga, eller läsa ordet krans
utan att omedelbart tänka på det nya fräna ordet
för mödomshinna, slidkrans.)
....
Midsommarstång får ett en helt ny innebörd.
Karrrrrma!
Ibland måste man göra en god gärning.
Få en stjärna i himlen.
Bättra på sin karma.
Så idag stack jag och några fina vänner hem till en kompis syster
och städade hela hennes lägenhet.
Och då menar jag städade hela hennes lägenhet.
Efter att ha varit igång sedan 7:30 imorgon är jag ganska så
stonedead nu.
Lite Tre Kronor på det, och sen schlafen.
Chrille är allt en riktig man.
Dammsugaren i ena handen och en långsam död i den andra.
Schmutti.
Kommer ner på morgonen.
Pappa - Oh, där är smutti till dig i köket!
Twilla - Smutti?
Pappa - Ja, jordgubbssmutti!
Går in i köket.
Ahaaa,
smoooothie!
Twilla med bebis.
Jag hänger med en bebis.
Har gett henne tutten precis så nu är hon nöjd och glad.
(SKOJA.
Herregud.)
Nämen vi hänger och chillar och har det jäkligt soft.
Det är ju en baggis det här.
En baggis.
Notera även att bebis huvud och una boob är exakt same size.
Mm.
Tröjchock.
Kära syster.
Det är här en s.k intervention.
Du behöver hjälp.
Jag snabbräknade antalet stickade tröjor och koftor UTAN
att börja gräva, och antalet är så chockerande
att jag inte skall skriva det här ( 8 st).
Du behöver hjälp att bryta detta mönster, och
jag vill bara att du ska veta att jag
finns här för dig!
Puss.
Karlstad Zoologiska.
På biblioteket.
Letar efter Karlstad Zoologiska.
Kollar igenom biografi-hyllorna grundligt 3 gånger.
Sätter mig vid datorn och tittar så den verkligen ÄR inne.
2 gånger.
Går sedan tillbaka och kollar igenom en gång till.
Får sinne.
Vägrar, vägrar, VÄGRAR fråga personalen.
Har en asocial dag.
Håller på att börja gråta.
Tittar tre cm uppåt.
Där var den ja.
Att jag sen inte kom ihåg koden till kortet,
och inte ville låna den manuellt, för att
min skuld är pinsamt stor, gjorde att jag ändå inte lånade den.
Mm.
Jag har mina dagar.
Saker man kan göra på ett arbetslöst sommarlov:
1) Sträckkolla på hela Tre Kronor serien, och då och då utbrista för sig själv "Det här är en riktigt bra serie!".
Det har dock gått till överdrift när man på riktigt blir genuint förbannad på Klimax för att han inte har berättat för Birgitta att Bimbo är gravid med hans barn. Jag menar, hon LÄR ju få reda på det... Som sagt. Överdrift.
2) Rengöra sin systers spis. (Va? tänker ni, det är väl inte dumt, utan bara snällt? Mm. Men gör man det kl. 2:00 på natten så känner man sig lite dum.)
3) Dricka upp den där cidern som stod i kylen som där var så lite kolsyra kvar i att man liksom får gurgla runt den i munnen för att framkalla lite bubblor.
4) Inse att det är 0,7% alkohol i cidern, och för en sekund få en liten liten fantomfylla.
5) Stå framför spegeln i en evighet och sedan komma till slutsatsen att Ja, brösten har blivit mindre.
6) Börja gråta över att man inom ett år kommer vara bröstlös, och därefter inkompetent och att man aldrig aldrig kommer få ett jobb som är kul, utan måste jobba som modell för sånadär AA-kups-Nalle-Puh-BH:ar från Lindex som det var sån debatt om häromåret. Sedan snyta sig, ta sig samman, och tänka att man ändå har sin onani att falla tillbaka på.
7) Lyssna på när Gunnar Ekberg i radio berättar hur det var att vara spion och tänka att han fanimej pratar EXAKT som min gamla klassföreståndare på mellanstadiet som en gång använde hela jäkla handen till att plocka bort ett obefintligt hårstrå från mitt tröjbeklädda lilla flickbröst. Det gör att jag ogillar Gunnar Ekberg en smula.
8) Titta på när en tjej på Celebrity Rehab som får ett anfall och tänka att om inte annat så ska jag keep off the drugs för att aldriglaldrigaldrig behöva uppleva det. Blö.
9) Göra en ny blogg.
A loose-loose situation.
Varje gång jag åker tåg nykter, (och det skriver jag med anledning av att jag i 85% av fallen inte är det, härifrån åker man nämligen nästan bara tåg till Helsingborg när man ska ut) så reagerar jag på samma korkade sätt.
Det började när jag jobbade som telfonförsäljare i Helsingborg i höstas och åkte tåg varje dag. Varenda gång vi åkte förbi bommar så tänkte jag "Vad är oddsen att vi åker förbi PRECIS när bommarna är nere?! VARJE GÅNG?!"
....
Detta hann jag tänka i ca. 0.35 sekunder, innan jag kom på det så otroligt blåsta i resonemanget. Sen började jag fnissa vid tanke på att jag skulle säga det högt, och hur pinsamt det skulle vara och hur skum folk skulle tro att jag var.
Sedan insåg jag att jag satt och fnissade för mig själv, och att det förmodligen också ser ganska skumt ut.
